förlåt mig, men du är allt jag har
det går inte att komma ifrån.
hur mycket jag än vill vara rock n roll, går det inte.
jag trillar alltid tillbaka ner i kent/d.m.träsket.
vilket inte gör så mycket,
men när man verkligen behöver lite heavy metal
så dyker det alltid upp typ noll med kent.
å så blir man nästan ledsen istället för arg.
för en sekund, då är jag nästan perfekt.
jag gjorde en sak idag.
som jag inte gjort på flera månader.
en dålig sak.
jag kan inte sluta, det kommer alltid tillbaka.
du är tunn som luft, du är nästan perfekt.
för en sekund..
lillebror fyller 11 imorn.
jag älskar den ungen.
när jag får barn (vilket jag aldrig vill få)
ska han vara som niklas. världens bästa lillebror!
jag pratar inte med min storebror längre.
varför måste han lacka ur på mig för att:
han är en tönt.
han har inget jobb.
jag är snyggare än han.
jag har 400 gånger roligare på en månad än han har under hela sitt liv.
och han vet att det är sant.
men varför?!
kan han inte nöja sig med att vara stockholms smartaste (stod tillome i tidningen)
jag borde gå å lägga mig.
eftersom hela min familj har en komplott mot mig,
ska jag upp klockan sju. på min lediga dag.
bara för att dom är så viktiga och börjar tidigt.
och bara för att det är fullmåne kommer jag inte kunna sova.
crap.
sweet dreams are made of these...