det går över.

mitt nya mantra är alltså: det går över.
det började med att jag var jävligt trött på lumpen och allt vapenälskande o håller på med,
men pappa sa att sånt går över.
så nu lever jag efter filosofin att allting som har varit jobbigt, är jobbigt eller kommer bli jobbigt går över. nångång går ju allting över. det känns faktiskt skitbra.
o tycker att vapen är en sjukt bra grej. det går över.
jag har inget jobb. det går över. (egentligen är det något som faktiskt kanske aldrig går över, men det ignorerar jag)
mardrömmar varje natt. det går över.
barnen i sudan har inget mat, det är krig i irak, människor dör och så vidare och så vidare. det går över.

det här kanske verkar jättekorkat men för mig funkar det alldeles utmärkt.
the idea of my life typ.
har till och med fake-tatuerat in det på armen. (läs: bläckpenna)


dagens låt: the end of heartache - killswitch engage

indulgence

jag hade en sån där bra dag idag. jag hatar när man har en bra dag som sen blir  världens deppdag.
damn you, mobiler!
antingen håller jag på att bli osäker, eller så är jag bara överkänslig.
det går inte alls att förklara, det skulle tolkas som tyck-synd-om-mig-jag-har-ett-ilands-problem-klagande.
så jag skiter i att skriva ens vad det handlar om. tycker inte att alla ska veta hur känslig jag är med sånt.
jag vet inte ens om det är ett problem.

det är jätteirriterande att jag inte får jobb nu när jag verkligen behöver det, istället har jag fått två jobb när jag kommer hem från asien. kind of sucks. jag har typ årets sämste tajmning. (gud vad jag hatar det ordet)

tänkte försöka bli lite positivare.
jag måste börja fokusera på de (inte så jättespännande) bra sakerna i mitt liv.
köpte ett apsnyggt nagellack. jag vill att allt jag äger ska ha samma färg. very very rosa.
dom lägger inte ner höglandsskolan på grund av alla protester (vilket jag tar åt mig hela äran för)
min lillebror gick ner hela vägen till smelivs för att köpa choklad till mig.
jag ska flytta hemifrån om ungefär 200 dagar.
o. även om jag inte gillar 95 procent av det han sysslar med.
icke-jobbandet. om man tänker på det har jag typ semester.
snart jul! lussebullar, snö, godis, icke-ångest o hemma och massa mys.
och så åker vi ju faktiskt till asien. även om vi kanske inte kommer längre än till peking.

dagens låt: disassociative - marilyn manson


intro: back in the saddle

puh, what a day.
köade mig igenom förmiddagen, först på ambassaden (gud vilket häftigt visum jag fick! måste resa till kina oftare!)
sen tog det superlång tid innan jag fick vaccinera mig, och råkade impulsköpa ett par jätteläckra skor.
som jag tyvärr måste lämna tillbaka för att jag inte får göra av med min lön.
det var jävligt synd, dom är helt fabulous!

han på mitt hemska jobb hade tagit fel på dag, så jag behövde inte jobba (that just turns me on)
så jag passade på att söka lite nya jobb.
jag förstår inte varför folk envisas med att bara anställa människor med erfarenhet?!
var har alla erfarenhetsmänniskor fått den jävla erfarenheten då?

kom hem och pysslade med julkort. håller på att konstruera det mest avancerade julkortet of my life.
ska skicka till alla jag nånsin träffat så att dom får se hur kreativ jag är.
(ja, min familj envisas med att göra julkort på olika sätt varenda jäkla år)

sen var det nån debatt i höglandsskolan mot nerläggningen, så jag tänkte be supportive och hänga med.
för sent insåg jag att jag skulle träffa på en massa högländare. dum som jag är.
det var egentligen rätt misslyckat hela grejjen.
lillebrorsan och co skulle debattera mot dom som lagt fram förslaget (alltså typ alliansen)
men ingen dök upp utom mp och s. som är på vår sida. blev inte så mycket debatterande.
jag är faktiskt jävligt sur på typ moderaterna och dom där andra (jag har pinsamt nog ingen koll)
som inte vågade dyka upp.
plus att jag hela tiden var tvungen att titta upp i taket/ner i golvet för att undvika the people i don't like.
det enda roliga var när en gammal elev höll ett sånt där personligt tårdrypande tal som alla tyckte var fantastiskt rörande utom jag. jag menar, vad hjälper det min lillebror att hennes syrra trivdes i högland för 5 år sen?

men, supportive som jag är tänkte jag vara med och demonstrera på torsdag.
tycker att alla som har minsta lilla relation till högland/bromma (eller är lite småsura på alliansmänniskor)
kan ta och dyka upp och dricka lite glögg. 2 o'clock, statshuset.

sen fick jag ytterligare en spruta, som fortfarande gör helvetiskt ont.
även om jag inte tycker att det är lite förfärligt att ta sprutor tycker jag fortfarande att det gör ont efteråt.
dessutom mår min piercing inte så bra. och så vägrar o komma hem. eller han får inte. det aset. 
känner mig tvungen att varna alla tjejer som läser: bli inte head over heels i lumpenkillar.
det är skitjobbigt om man är en sällskapssjuk kärlekskrank person. som jag.

So leave yourself intact
'Cause I will be coming back.
In a phrase to cut these lips,
I love you.

The morning will come
In the press of every kiss
With your head upon my chest
Where I will annoy you
With every waking breath
Until you decide to wake up.

This story is for you.
('Cause I'd do anything you want me to... for you.)
I'll do anything for you,
Kill anyone for you.

dagens låt: say goodbye - skillet


i wish you

åh. söndag.
har faktiskt inte den karaktäristiska ångesten, men mår ändå lite dåligt.
har absolut inte gjort någonting vettigt, nyttigt eller roligt på hela helgen.
fast jag har lärt mig byta däck på bilen. och shoppat underkläder.
och övningskört. och var extremt nära på att bli påkörd (kind of missade ett rödljus).
det där med att byta däck var mest jobbigt för att det är så fucking kallt ute.
och inne, då jag har en mamma som öppnar fönster hela tiden.
hon är helt okänslig för kyla.
hade i vilket fall som helst en sån där überhet målar/byta däck-overall på mig.
synd att ingen såg mig...

snart kommer o hem! tre och en halv dag kvar. vi ska spela guitar hero III tills vi dör...
har ruskigt ont i fingrarna efter allt spelande på vanliga gitarren, men jag har lärt mig en massa bra låtar nu!
typ talk show host (som är den allra lättaste låten man kan spela)
för att vara ärlig kan jag mest intron till låtar.
men jag jobbar på det. ska ju trots allt bli rockstjärna.

damn! min storebror kom just hit.
skit också, nu kommer jag få höra ungefär hur dålig jag är på allting. igen.

i can suck it and i smile

det är fredag idag.
jag har ett otroligt händelselöst liv när o inte är hemma, så jag ska begrava mig själv i sängen med ett stycke film och ett otroligt stort stycke godis. väldigt socialt och sunt.
fuckit.
jag tar igen det nästa helg när det blir tjejmiddag! weeii. plus att o kommer hem. tyvärr måste jag nog slå ihjäl honom för att han har varit borta i evigheter. (nio dagar)
jag känner mig som en sån där fru i amerikanska krigsfilmer, som i stort sett går och väntar på att mannen antingen ska komma hem eller på en annan kille som berättar att mannen aldrig kommer komma hem.
damn you, o.

och av nån jävla anledning har jag lovat att hjälpa till att byta däck på bilen imorn. och dessutom köra ma och pa till nån satans möbelaffär på typ andra sidan jorden. (ekerö)

idag är det faktiskt inte så farligt synd om mig, jag försöker tänka på min lillebror vars gymnasium kanske ska läggas ner. det kan inte vara så himla roligt. men å andra sidan har dom engagerat sig rätt mycket så jag tror högland kommer vara kvar. men imorn ska vi ut igen, så då måste jag tycka synd om mig själv igen och tröstsupa. seger.

if you say goodbye too late

jag kände att jag behövde börja blogga igen när min buss åkte förbi mitt älskade favoritcafé g och såg att det har bytt namn! (skandal!) jag fick panik och ville ringa s så fort som möjligt, men unfortunately jobbade hon. vilket as.

för att hålla alla (vilja alla? dom typ 2,5 personer som läser per dag varav jag är en) uppdaterade har detta hänt:
jag slutade jobba med att dela ut dom jävla metrotidningarna och har haft två andra skitjobb efter det.
eller ett och ett halvt, då det ena var på en pyttepytteliten restaurang med typ två anställda som pratade persiska och ville skicka mig till arbetsförmedlingen hela tiden. jätteskumt allting. ingen lön fick jag heller.
sen fick jag jobb på karolinska sjukhuset som vaktmästare. vaktmästare. vi var inte ens det, vi hade typ inga nycklar och hjälpte folk skruva upp krokar och sånt vaktmästare gör. vi skjutsade patienter. från a till b och sen till c och så tillbaka till a.
det låter som ett jättelätt och slappt jobb, men icke.

1. patienter luktar sjukt.
2. det är ofta slangar+blod+sår+konstiga apparater i patienterna.
3. det är jävligt svårt att hitta i ett sjukhus där alla avdelningar byter namn/stängs av ibland/heter ologiska saker.

så jag tröttnade (=jag tycker inte om att jobba)

detta har gjort att jag fått extrem dödsångest på grund av att jag måste ha pengar till asien.

jag har förstås små söta vänner (som tyvärr börjat inse att jag ligger jävligt risigt till ekonomiskt = tjatar på mig)
och o. han är tyvärr fortfarande i lumpen för jag lyckades inte övertala honom att sluta. ett problem (som inte var helt uppenbart för mig tidigare) är att han tycker att det faktiskt är jävligt roligt att ligga i lumpen. han är en sån där kille ni vet, som gillar vapen och sånt. det gör inte jag. plus att jag blir helt devastated varje söndag när han åker.
fast det måste nämnas att han trots det där är det bästa som hänt mig.

och yes, om typ fem veckor drar vi till asien! jag och e alltså.
vi har en liten
reseblogg där vi kommer skriva och lägga upp fula bilder på oss när vi klättrar/sover/är fulla och så vidare.
jag ber redan nu om ursäkt för allt vi kanske kommer skriva.

för att ytterligare krångla till mitt liv bor jag fortfarande hemma.
och håller på att ta körkort vilket är typ helt omöjligt för att man måste hålla reda på typ en miljon saker samtidigt.
dessutom lär jag mig spela elgitarr och är jättearg på mina fingrar för att dom är så korta och svåra att hantera.
fast egentligen är jag arg på pappa för att just jag fick hans fingrar istället för mammas långa fina fingrar.

aaah! jag höll på att glömma bort att nämna att jag har tatuerat mig! det är nästan det största i år typ efter studenten, och jag är fortfarande superglad för att jag gjorde den.
säg vad ni vill. jag älskar den.

image420

för den som undrar så är det ett märke marilyn manson använt mycket på sina album och spelningar och sånt,
så det är väl som en hyllning till honom kan man säga. plus att jag gillar att det är ett märke för ungefär chock.
en sak som är så himla bra är att på mansonkonserten i december kan jag bara vända ryggen mot honom och då kommer han bli så glad att han drar upp mig på scen och grovhånglar med mig. och sen gifter vi oss.

nu händer ingenting. drömmer mardrömmar, försöker hitta ett jobb. har typ ett jobb, men det är (trumvirvel) eeeeeett skiiiitjoooobb! jag säljer nån form av annonser på nån jävla hemsida tillsammans med andra losers.
hjälp. måste nog engagera mig lite i jobbsökandet. jag är väldigt desperat.

dagen låt: use once and destroy - hole (vilket är det enda riktigt bra tjejrockbandet som existerat)