I'm just a jealous girl
something's wrong with me. really.
den som varit med från början vet hur jävla jobbig min storebror är.
vad ni inte visste (och inte jag heller) är att mina föräldrar också är det.
jobbiga är fel ord.. favoriserande menar jag.
här har man nästan pluggat ihjäl sig (för att vara jag har jag varit ambitiös)
och uppskattningen man får är:
"mm, det är bra, man ska plugga.
det är bra att du för en gångs skull anstränger dig lite"
storebror får under hela middagen höra att han:
är så duktig som jobbar,
alltid är så trevlig och så hjälpsam, kan bygga hus,
att han är så smart, kan dra ledningar, är så ekonomisk, så rolig, kan köra bil,
att han är så mogen, fick så bra betyg, är så ansvarstagande och så snäll.
att han dessutom är intresserad av historian jag hatar gör inte saken bättre.
nejdå, jag tror inte att dom menar det.
nejdå, jag är inte bitter.
jag är bara så trött på att dom väntar på att jag ska bli min storebror.
det värsta är att jag inte pluggat för min skull.
jag skiter väl i mitt betyg i histora,
jag har gjort det för att dom en enda gång ska se att jag kan.