"his fantasy has gone wrong and collapsed"
yes ladies and gentlemen, jag lider ännu en gång.
jag har ett jävla hål i mitt huvud.
eller nåja, jag gick igenom en "smärre skönhetsoperation" och tog bort tre födelsemärken jag stört mig på.
problemet var att ett satt över ett blodkärl så allting blev blodigare och äckligare än jag trott.
nu sitter jag här med fem stygn och är sådär behagligt borta på painkillers.
det var en skitdag igår. först och främst är det aldrig kul att gå upp kvart i sju om man är van att göra det kvart i tolv.
sen är det inte speciellt kul att ligga i en konstig ställning på ett bord medan nån skär i en,
och att resten av dagen och kvällen kan beskrivas smärta/besvikelse.
dessutom råkade jag som trogen wannabemansongroupie se en av hans favoritfilmer.
det skulle jag inte gjort, för det går inte att få bort bilder på alla vrålpsykade människor i den.
(jag kan ärligt säga att det nog är den vidrigaste film som finns. vilket säkert är själva poängen)
idag var en helt okej dag. solade en timme, duschade bort blodfläckar, fikade och försökte att inte vara så irriterad på allting. förutom extrema mängder choklad de senaste 36 timmarna har jag klarat det ganska bra.
jag är nog lite halvallergisk mot mig familj. kan vara på jättebra humör och så kommer nån av dom hem och så är den dagen förstörd. okej, det ligger säkert 15 år undertryckt ilska i mig, men tills den kommer fram äter jag.
gosh, jag har ett mycket komplicerat förhållande till choklad. marabou är min bästa vän.
jag saknar min pojkvän. det är så typiskt mig att bli totalt beroende av någon som är här bara när mina kompisar har tid att ses och så blir det hoes before bros och extremt toffleri och det är ju jättehärligt men jag önskar att det var annorlunda. den här helgen blir nog det, vi kan nog festa lite jag och s. mm, det är härligt att längta ibland..
fast det gör inget, jag skulle inte vara jag om jag inte var beroende.
and she prays that he'll kiss her...
nu ska jag se på lost highway som jag har sjukt höga förväntningar på.
(manson och nine inch nails (som jag lyssnar jättemycket på nu för att jag läste om mansons biografi där det står en massa om trent) gör soundtracket och dom skulle inte göra det till en dålig film.
snarare till en så vriden, bisarr, okontroversiell och äcklig att det blir en dålig film men en bra art film.
lets see, shall we..
dagens låt: the wings - gustavo santaolalla
jag har ett jävla hål i mitt huvud.
eller nåja, jag gick igenom en "smärre skönhetsoperation" och tog bort tre födelsemärken jag stört mig på.
problemet var att ett satt över ett blodkärl så allting blev blodigare och äckligare än jag trott.
nu sitter jag här med fem stygn och är sådär behagligt borta på painkillers.
det var en skitdag igår. först och främst är det aldrig kul att gå upp kvart i sju om man är van att göra det kvart i tolv.
sen är det inte speciellt kul att ligga i en konstig ställning på ett bord medan nån skär i en,
och att resten av dagen och kvällen kan beskrivas smärta/besvikelse.
dessutom råkade jag som trogen wannabemansongroupie se en av hans favoritfilmer.
det skulle jag inte gjort, för det går inte att få bort bilder på alla vrålpsykade människor i den.
(jag kan ärligt säga att det nog är den vidrigaste film som finns. vilket säkert är själva poängen)
idag var en helt okej dag. solade en timme, duschade bort blodfläckar, fikade och försökte att inte vara så irriterad på allting. förutom extrema mängder choklad de senaste 36 timmarna har jag klarat det ganska bra.
jag är nog lite halvallergisk mot mig familj. kan vara på jättebra humör och så kommer nån av dom hem och så är den dagen förstörd. okej, det ligger säkert 15 år undertryckt ilska i mig, men tills den kommer fram äter jag.
gosh, jag har ett mycket komplicerat förhållande till choklad. marabou är min bästa vän.
jag saknar min pojkvän. det är så typiskt mig att bli totalt beroende av någon som är här bara när mina kompisar har tid att ses och så blir det hoes before bros och extremt toffleri och det är ju jättehärligt men jag önskar att det var annorlunda. den här helgen blir nog det, vi kan nog festa lite jag och s. mm, det är härligt att längta ibland..
fast det gör inget, jag skulle inte vara jag om jag inte var beroende.
and she prays that he'll kiss her...
nu ska jag se på lost highway som jag har sjukt höga förväntningar på.
(manson och nine inch nails (som jag lyssnar jättemycket på nu för att jag läste om mansons biografi där det står en massa om trent) gör soundtracket och dom skulle inte göra det till en dålig film.
snarare till en så vriden, bisarr, okontroversiell och äcklig att det blir en dålig film men en bra art film.
lets see, shall we..
dagens låt: the wings - gustavo santaolalla
Kommentarer
Trackback